Hälsa
Vildkaniner lever ett farofyllt liv och även om de kan bli över 10 år gamla så dör de flesta under sitt första år.
När rovdjur ska välja ut ett byte så väljer de ofta det lättaste bytet, t.ex. en individ som är svagare än de andra. Av den anledningen är det naturligt för bytesdjur att inte visa att de har ont eller är sjuka och därför kan de ibland vara svårt att upptäcka när en kanin mår dåligt. Känner man sina djur kan man märka om de t.ex. rör sig i ett annorlunda mönster, är mer stillsam än vanligt eller inte ätit sin mat som de brukar.
I samband med stress, som t.ex. vid transport och utställingar försämras immunförsvaret och kaniner blir mer lättmottaglig för smittor. Därför bör man i samband mes stress vara extra uppmärksam på sjukdomssymptom. Andra faktorer som ökar risken för sjukdomar är dålig foderkvalitet, dålig hygien och högt smittryck (dvs. när många kaniner lever tillsammans).
När rovdjur ska välja ut ett byte så väljer de ofta det lättaste bytet, t.ex. en individ som är svagare än de andra. Av den anledningen är det naturligt för bytesdjur att inte visa att de har ont eller är sjuka och därför kan de ibland vara svårt att upptäcka när en kanin mår dåligt. Känner man sina djur kan man märka om de t.ex. rör sig i ett annorlunda mönster, är mer stillsam än vanligt eller inte ätit sin mat som de brukar.
I samband med stress, som t.ex. vid transport och utställingar försämras immunförsvaret och kaniner blir mer lättmottaglig för smittor. Därför bör man i samband mes stress vara extra uppmärksam på sjukdomssymptom. Andra faktorer som ökar risken för sjukdomar är dålig foderkvalitet, dålig hygien och högt smittryck (dvs. när många kaniner lever tillsammans).
Bakteriesjukdomar
Bakterier är levande encelliga organismer och i regel är de ofarliga, eller till och med nödvändiga för oss. Men det finns vissa bakterier som kan orsaka sjukdom. Patogena bakterier kallas de som framkallar sjuksomar. Det finns även en grupp som kallas opportunistiska bakterier. Det är bakterier som normalt finns hos individen, men som kan orsaka sjukdom vid nedsatt immunförsvar. Gemensamt för bakteriesjukdomar är att de kan behandlas med antibiotika. Det är dock inte alltid man hinner sätta in behandling i tid.
Pastruella
Detta är en opportunistisk bakterie som normalt finns i kaniners luftvägar och som kan orsaka sjukdom vid nedsatt immunförsvar. Bakterien kan då sätta sig på ögon, öron och lungor och orsaka olika symptom. Det vanligaste är att det sätter sig på luftvägar och ger snuva. Pastruella kan fastställas genom att ett prov skickas för analys.
Bakterier är levande encelliga organismer och i regel är de ofarliga, eller till och med nödvändiga för oss. Men det finns vissa bakterier som kan orsaka sjukdom. Patogena bakterier kallas de som framkallar sjuksomar. Det finns även en grupp som kallas opportunistiska bakterier. Det är bakterier som normalt finns hos individen, men som kan orsaka sjukdom vid nedsatt immunförsvar. Gemensamt för bakteriesjukdomar är att de kan behandlas med antibiotika. Det är dock inte alltid man hinner sätta in behandling i tid.
Pastruella
Detta är en opportunistisk bakterie som normalt finns i kaniners luftvägar och som kan orsaka sjukdom vid nedsatt immunförsvar. Bakterien kan då sätta sig på ögon, öron och lungor och orsaka olika symptom. Det vanligaste är att det sätter sig på luftvägar och ger snuva. Pastruella kan fastställas genom att ett prov skickas för analys.
Virussjukdomar
Virus är icke levande organismer och virussjukdomar är svårare att behandla. De kan inte föröka sig utan en värd, men vissa virus kan finnas kvar länge utanför värden i inaktiv form i väntan på en ny värd. De har ett skyddande hölje som gör att de kan vara svåra att ta kål på, därför funkar oftast inte handsprit mot virus. Det går dock ofta att vaccinera mot virussjukdomar.
Kaningulsot/RHDV (Rabbit Hemorrhagic Disease Virus)
Kaningulsot är kanske den mest fruktade sjukdomen på kanin. Mycket för att dödligheten är mycket hög, ca 90-100% av de smittade, och sjukdomsförloppet går väldigt snabbt. Det kan ta så lite som 12 timmar från smittillfälle till död. Ofta hinner man inte märka att kaninen är sjuk innan den plötsligt ligger död. Viruset är också extremt smittsamt och uppfödare som fått in sjukdomen vittnar om att nästan hela kaningården slås ut på några dagar. Viruset upptäcktes första gången i Kina 1984 och 1990 nådde den Sverige. Sjukdomen upptäcktes då hos vilda och tama kaniner på Gotland. Smittan finns idag i södra Sverige och har upptäckts upp till Gävleborgs län. Den finns nu även i två varianter; en äldre variant RHDV och en nyare variant RHDV2, som upptäcktes i Frankrike 2010.
Symtom, som man då oftast inte upptäcker förrän efter kaninen dött, är blodigt sekret eller skum från nosen. På levande djur kan man se problem med andning eller balans. Viruset orsakar leverskador och det är det de dör av. Enda sättet att säkert fastställa sjukdomen är att skicka avlidna djur för analys.
Viruset är inte luftburet men kan smitta genom redskap som används och genom att vi själva för över det mellan djuren på händer och kläder. Smittan kan även spridas med fåglar och insekter. Det har visat sig att viruset kan klara sig i flera månader utanför ett levande värddjur. Det går att vaccinera mot kaningulsot!
Kaninpest/Myxomatos
Kaninpest, eller myxomatos som sjukdomen heter mer vetenskapligt, är också en fruktad virussjukdom. Den upptäcktes i Sydamerika på 1800-talet. Det är människan som medvetet fört in smittan till Sverige för att hålla nere antalet vildkaniner (som för övrigt också människan fört in i landet). I Sverige finns viruset framförallt i södra landet och på Gotland.
I det vilda kan man se hela kolonier drabbas. Symptom på sjukdomen är svullnader i ansiktet och på öronen. Ögonen svullnar igen och fylls av var. Vanligast är att kaninen svälter ihjäl. Den sprids med blodsugande insekter och via direktkontakt mellan kaniner. Dödligheten är hög, men med snabb vård kan de överleva. Det går att vaccinera även mot kaninpest!
Observera att sjukdomen inte ska förväxlas med harpest, som framförallt drabbas harar och som även människor kan smittas av.
Virus är icke levande organismer och virussjukdomar är svårare att behandla. De kan inte föröka sig utan en värd, men vissa virus kan finnas kvar länge utanför värden i inaktiv form i väntan på en ny värd. De har ett skyddande hölje som gör att de kan vara svåra att ta kål på, därför funkar oftast inte handsprit mot virus. Det går dock ofta att vaccinera mot virussjukdomar.
Kaningulsot/RHDV (Rabbit Hemorrhagic Disease Virus)
Kaningulsot är kanske den mest fruktade sjukdomen på kanin. Mycket för att dödligheten är mycket hög, ca 90-100% av de smittade, och sjukdomsförloppet går väldigt snabbt. Det kan ta så lite som 12 timmar från smittillfälle till död. Ofta hinner man inte märka att kaninen är sjuk innan den plötsligt ligger död. Viruset är också extremt smittsamt och uppfödare som fått in sjukdomen vittnar om att nästan hela kaningården slås ut på några dagar. Viruset upptäcktes första gången i Kina 1984 och 1990 nådde den Sverige. Sjukdomen upptäcktes då hos vilda och tama kaniner på Gotland. Smittan finns idag i södra Sverige och har upptäckts upp till Gävleborgs län. Den finns nu även i två varianter; en äldre variant RHDV och en nyare variant RHDV2, som upptäcktes i Frankrike 2010.
Symtom, som man då oftast inte upptäcker förrän efter kaninen dött, är blodigt sekret eller skum från nosen. På levande djur kan man se problem med andning eller balans. Viruset orsakar leverskador och det är det de dör av. Enda sättet att säkert fastställa sjukdomen är att skicka avlidna djur för analys.
Viruset är inte luftburet men kan smitta genom redskap som används och genom att vi själva för över det mellan djuren på händer och kläder. Smittan kan även spridas med fåglar och insekter. Det har visat sig att viruset kan klara sig i flera månader utanför ett levande värddjur. Det går att vaccinera mot kaningulsot!
Kaninpest/Myxomatos
Kaninpest, eller myxomatos som sjukdomen heter mer vetenskapligt, är också en fruktad virussjukdom. Den upptäcktes i Sydamerika på 1800-talet. Det är människan som medvetet fört in smittan till Sverige för att hålla nere antalet vildkaniner (som för övrigt också människan fört in i landet). I Sverige finns viruset framförallt i södra landet och på Gotland.
I det vilda kan man se hela kolonier drabbas. Symptom på sjukdomen är svullnader i ansiktet och på öronen. Ögonen svullnar igen och fylls av var. Vanligast är att kaninen svälter ihjäl. Den sprids med blodsugande insekter och via direktkontakt mellan kaniner. Dödligheten är hög, men med snabb vård kan de överleva. Det går att vaccinera även mot kaninpest!
Observera att sjukdomen inte ska förväxlas med harpest, som framförallt drabbas harar och som även människor kan smittas av.
Andra sjukdomar
Diarré
Vid diarré får kaninen lös avföring och kan i samband med det även bli passiv och få minskad aptit. Man märker rätt snabbt om kaninen har diarré eftersom de vanligtvis har väldigt fast och torr avföring.
De kan finnas flera orsaker till att kaninen blir lös i magen.
- Obalans i tarmfloran: En orsak kan vara obalans i tarmfloran vilket lätt drabbar unga eller stressade djur. Obalans av de goda bakterierna gör att mikroorganismer lättare får fäste. Det behöver alltså inte betyda att kaninen smittats av någon speciell sjukdom.
- Rotavirus: Diarré som orskas av virus brukas kallas rotavirus. Det drabbar främst ungar i samband med avvänjning. Finns viruset i kaningården så har honan ofta antikroppar som skyddar ungarna medan de diar, men som bryter ut när de avvänjs.
- Felaktig utfodring: Felaktig utfodring kan också vara en orsak till lös mage. Det kan t.ex. vara dåligt foder, foder med för lite fiber eller för snabbt foderbyte.
- Cecotrofer: I många fall handlar lös mage om en större produktion av cecotrofer än kaninen äter, så att vi ser denna lösa avföring som annars äts upp direkt. För stor produktion av cecotrofer kan bero på för lite fibrer i födan. Att kaninen inte äter upp cecotrofer kan även bero på att den är stressad eller för fet för att komma åt.
Har kaninen drabbats av diarré är det viktigt att den får i sig vatten och så bör man utesluta kraftfoder och bladgrönt tills det blivit bra igen.
Koccidier
Endoparasiter är parasiter som lever i kroppen och kan orsaka sjukdom. Koccidier är exempel på sådana. De angriper tarmkanal och lever. Sjukdomen drabbar främst unga djur vid avvänjning. Parasiternas ägg följer med avföringen ut och parasiterna smittar sen nya djur genom att kaninerna äter kontaminerat foder. Symtomen kan variera kraftigt från avmagring, blodig eller slemmig diarré eller miskad tillväxt till inga symptom alls. De som dör dör oftast av uttorkning eller att de får nedsatt immunförsvar och angrips av andra bakterier. Sjukdomen kan botas med rätt medicinering tid, men hela utrymmet måste saneras och hållas rent för att de inte ska komma tillbaka.
Mask
Springmask drabbar främst unga djur. Hos vuxna djur brukar det inte orsaka några problem. Man upptäcker det oftast som små vita trådar i avföringen eller runt analöppningen. Det kan orsaka avmagring eller i värsta fall leda till döden, men vid så kraftiga angrepp brukar det finnas andra sjukdomar som sänkt immunförsvaret. Ofta kan de leva med mask utan problem. Man kan avmaska, men de infekteras lätt igen.
Kvalster
Mjällkvalster orsakas av en parasit som lever på hudavlagringar i pälsen. Oftast orsakar parasiten inga problem för kaninen, men vid nedsatt immunförsvar, t.ex. vid stress eller fällning kan de öka i antal och ge kaninen mjäll och pälslossning. Framförallt syns det i nacken och längs ryggen. Vid svåra angrepp kan det behandlas med receptbelagda läkemedel. Parasiten kan även gå på andra djur som hundar och katter.
Snuva
Kaniner andas bara genom nosen och har väldigt många trånga gångar genom luftvägarna, vilket gör att de är utsatta för infektioner i lufyvägarna. Förutom Pastruella som nämndes tidigare finns flera bakterier och virus som kan sätta sig i luftvägarna och de kan vara svåra att bli av med. Risken att drabbas ökar om kaninen lever i dålig luftmiljö eller utsätts för stress eller annat som sänker immunförsvaret. Snuva kan med andra ord förebyggas genom bra luft och god hygien
Tandproblem
Kaninernas tänder växer hela livet och slipas i samma takt ner när de tuggar. Framtänderna växer i en båge inåt. Överkäkens tänder slipas mot utsidan av underkäkens tänder och underkäkens tänder slipas mot små piggtänder som sitter på insidan av framtänderna i överkäken. När tänderna möts på detta sätt hålls de lagom långa och dessutom väldigt vassa. Det finns dock olika faktorer som gör att tänderna inte slipas som de ska och där tänderna växer och blir extremt långa. Detta gör att kaninen inte kan äta och i det vilda svälter dessa kaniner snart ihjäl.
Att tänderna inte slipas som de ska kan bero på genetiska faktorer som gör att tänderna inte är riktade rätt emot varandra. Det finns inte jättemycket forskning på detta. Vissa talar om en ”bettfelsgen”, men förmodligen finns det flera gener som påverkar tändernas vinkel. Även hur krum skallen är påverkar tänderna och eftersom skallformen kan utvecklas i flera år kan denna typ av bettfel uppkomma sent i livet.
En orsak till att kaninen får bettfel kan även vara felaktig utfodring. I det vilda ägnar kaniner största delen av sitt liv med att tugga och det krävs därför att de tuggar väldigt mycket för att hålla tänderna i trim. Energirikt foder med litet tuggmotstånd innebär att de får i sig sitt näringsbehov på mindre volym föda. Om kaninen då ägnar för kort tid åt att tugga slipas inte tänderna tillräckligt mycket och de kan bli för långa och ge bettfel.
Även skador som slag mot tänderna kan påverka bettet och ge permanent bettfel.
De kan även få bettfel på kindtänderna. De sitter långt bak i munnen och är svåra att se om kaninen inte fått lugnande hos veterinär. Symptom på bettfel på kindtänderna kan vara att de dreglar, äter dåligt, magrar av eller får böld i kinden. Bölder kan även trycka på ögat så att kaninen blir rinnig i ögat.
Eftersom bettfel innebär ett stort lidande för kaninen skulle jag säga att det snällaste för den är att låta den somna in. Även om tänderna klipps eller slipas ner manuellt innebär det en stor påfrestning för djuret och den kommer har svårt att utföra sitt naturliga behov av att gnaga och tugga normalt.
Övervuxna klor
Kaniner lever normalt i en miljö de där ägnar stor tid åt att gräva gångar. Deras klor är anpassade för detta och när de inte slits naturligt så måste de klippas regelbundet och vid behov. För långa klor gör att kaniner får ont, kan ha svårt att röra sig och kan skada sig genom felaktig belastning eller att de fastnar.
Närmast roten finns en blodfylld pulpa och om man låter klorna bli för långa mellan klippningarna så blir även pulpan längre och det blir större risk att man klipper i pulpan när man väl klipper.
Trumsjuka
Trumsjuka har fått sitt namn för att buken blir uppblåst av gas och huden så spänd att det låter lite som en trumma när man slår på den. Gas som produceras kan ansamlas i tarmar och magsäck p.g.a. minskade tarmrörelser som gjort att fodret stannat upp i systemet. Det är mycket smärtsamt och vanliga symptom är minskad aptit och att kaninen sitter hophurad och gnisslar tänder. Minskade tarmrörelser kan bero på t.ex. stress, inaktivitet eller felaktig kost. Man bör se till att kaninen rör på sig, äter och dricker. Man kan även prova att massera magen.
Övervikt
Övervikt är vanligt på sällskapskaniner och beror i regel på för mycket eller felaktig utfodring i förhållande på aktivitet. Övervikt kan leda till flera hälsoproblem och även göra att kaninen får problem med att t.ex. tvätta sig.